ALEO MITOROKA TOY IZAY MITSABO

Tsy ahy ny fehezanteny ery ambony, fa nindramiko avy any amin’ny rindrin’ny namako @DOTMG.

Entaniny izay mahafantatra olona avy any andafy mba hitoroka azy ireny amin’ny laharana maimaimpoana tsy andoavana vola 910 raha sanatria izy ireny ka mivoaka miriaria eny anivon’ny fiarahamonina, nefa vao herinadro teo monja no nody eto Madagasikara.

Ombako manana ny heviny, satria « AINA ITY, HOY, RAINIMANONJA ».

Raha ny fepetra tokoa mantsy, noraisn’ny fitondràna, dia tokony hitokana toerana mandritra ny 14 andro, handefa ny maripàna in-2 isananadro any amin’ny tomponandraikitra momba ny fahasalamana, ary tsy mifanngaroharo amin’ny hafa ireny olona ireny. Sady fiarovana azy izany, no fiarovana ny manodidina azy rahateo. Resaka Coronavirus, COVID-19 sy nCoV ilay izy.

RAISO NY ANDRAIKITRA, ALEO MTOROKA TOY IZAY MITSABO

Madagasikara sy ny Momba Azy

Variana amin’ny fiainana andavanandro ve ? Sa efa lasa entin’ny fahazarana fotsiny sisa isika – izaho anisany – ka tsy misy intsony mahatahiry ireo vakoka sy lovantsofina, na tantara tany aloha? Sa ireo ray aman-dreny mihitsy koa no tsy nampita intsony noho ny rotorotom-piainana sy ny fieritreretana fa efa nilaozan’ny toetrandro ny fomba fampitàna hafatra sy lovantsofina, hono ny fandrosoana mihazakazaka be ka iheveran’ny maro fa ny teknolojia no hahasolo ny boky sy ny vava ary ny sofina?

Betsaka tokoa no tsy tsaroana intsony sy adinodino izy ireny. Nefa raha manao ezaka mikaroka ny any ambany kidoro, anaty vata sarihana, na miresadresaka amin’ireo anti-panahy isika ankehitriny – dieny mbola eo izy ireny – toy izay ataon’i Fanjarivo Rakotonirina (Malagasy monina any Etazonia) amin’izao fotoana izao, dia azo antenaina fa mbola hisy ny masoandro hiposaka ho an’i « Madagasikara sy ny momba azy« .

Rehefa avy nifampiresaka tamin’i Fanjarivo  ny mpitantana ny bilaogy, dia nifanarahan’ny roa tonta fa ho avoaka matetika eto ny sombim-pikarohana nataony avy amin’ireo antontan-kevitra sy rakitahiry maro samihafa tratry ny tànany.

Ho ataontsika toy izao ny fivoahan’izy ireny:  Madagasikara: <laharana> – <lohateny omena ilay fizaràna>
Lasa toy izao rehefa avoaka => Madagasikara : 1 -Ny anaran’ny trondro  / Madagasikara: 2 – Ny tantaran’ny vary…

Ohatra ihany ireo, fa tsy hoe ireo no efa tena vonona. Eo ampiketrehana azy isika izao. Mahareta fa hanana ny soa.

Tsy ho ela

ALERTE…LOZA MITATAO…IKOPA

Taorian’ny haintany sy ny faharitàn’ny rano eny IKOPA, dia misy tsetsatsetsa tsy aritra ity, no sady fanairana sy fiangaviana.

Tena miangavy anareo tomponandraikitra aho. Aza misy manontany ahy hoe  » Iza izany?  » Fa mety ho ianao mamaky io, na mety ho ny manodidina anao, ka ampitao aminy.

Toerana roa tsy mitovy, saingy samy lalovan’ny renirano IKOPA no itondrako anareo an-tSARY, sy ilazako ny ahiahiko, dia ny Barrage JIRAMA eny ambanin’Ambohipo mampiditra ny rano ho ao amin’ny farihy Mandroseza, sy ilay tetezana kely etsy TANJOMBATO. Koa samia mamisavisa.

Ritra tokoa ny rano ary toa zary lasa fahafinaretan’ny olona aza ny mivezivezy tsy amin’ahiahy eny amin’ireo faritra ireo. Lasa kianja filalaovan’ny ankizy koa ny ampahany sasany. Iraisan’ireo faritra roa ireo ny tranga sasany. Nefa misy ihany koa ny mampiavaka manokana ny eny amin’ny Barrage JIRAMA.
 
Hatreto aloha aho tsy mbola nandre fampielezampeo, na nahita tanaty gazety ny fampitandremana toy ity ho ambarako ity, koa dia efaiko ny anjarako.
 
Asa raha fantatrareo mihevitra ny tenany ho tompondandraikitra ireo fa hatramin’ny 7:30 mn ny hariva dia mbola misikotra amalona ao anaty vato ao ny olona. Sahirana tsinona ka dia mitady ny sitrany ahay ho arapaka, na havadika ho vola mba ho vatsin’ankohonana. Tsy olona iray na roa no manao izany, fa andiany mihitsy. Etsy andaniny koa anefa dia feno ireo liana te-hahita, na ‘mpilingilingy’ midina eny amin’ireo toerana ireo.

Voalazanareo fa efa novohàna ny vavarano any Tsiazompaniry hamonjy an’IKOPA. Koa hoy aho:  » Sao lahy mba tokony handray fepetra ianareo, Mba mametraha miaramila any amin’ny lalàn’ny rano any mba hampita tsy tapaka ny toerana efa tratry ny rano , hahafahanareo maminavina ny hafainganany sy ny fotoana tena tokony hahatongavany amin’ireo faritra ireo. Mba asio miaramila ihany koa miandry io barrage io, fa taomin-dry zalahy ahisany toerana ny vato mba hanenjehana ireo amalona ao ambany ao. Mety hiteraka fahavoazana ho an’ny barrage izany any aoriana, na tsy ho anaty fotoana fohy aza.

Ny fakàna amalona eo ihany, fa ny atahorako dia ho tampohin-doza ao ireo olona ireo, ka tsy te-handre amin’ny fampielezampeo aho, na hahita lohateny vaventy anaty gazety hilaza, fa hoe « Nisy olona lasan’ny rano…na maty nifanitsaka teny ambony vato teo ampandosirana ny rano tonga ».. Fa be loatra mantsy ny ankizy kely hitako eny.

ATSIPY NY TADY HO AN-TANDROKY NY OMBY, NY TENY HO AO AMPON’NY MAHALALA , ARY TSY MISY HANANATRA DALA FA NY HENDRY IHANY…Vita ny adidiko
Araho ny sary

dsc_0508 dsc_0512 dsc_0515 dsc_0516 dsc_0519 dsc_0525 dsc_0528 dsc_0530 dsc_0531

Fandalinako Ny Fifidianana 31 Jolay 2015 #mdg2015 #communales #tnrRV

Tsy ho asiako sasinteny betsaka ity fa ny resaka ato anatiny aza efa ho lava rahateo. Vita iny fifidianana fa inona no azoko lazaina momba azy iny?

DSC_0262

FIDONGIANA
DSC_0257Antony maro no manosika ny olona tsy handray anjara. Na inona anefa na inona no antony tsy nandehanan’ny maro nandatsaka vatom-pifidianana, dia hafatra sahady izany ho an’ireo mpirotsaka hoe misy zavatra tsy lanin’ny vavonin’ny ‘maro’ ao. Araka izany dia tsy afaka ny hiteny koa izay lany fa hoe lanin’ny maro an’isa amin’ny vahoaka. Ekena fa lanin’ny maroan’isa tamin’izay tonga nandatsa-bato, fa tokony ho fantatra ihany koa hoe firy isan-jaton’ilay vahoaka maro an’isa no tonga nandatsaka ny safidiny. Sarotra araka izany ny hihevitra fa ho mamim-bahoaka daholo izay fanapahana hivoaka avy amin’ilay olom-boafidy, na dia natao tao anatin’ny faritry ny ara-dalàna aza. Mety hiteny ianao mpamaky hoe “diso ary tsy manan-jo haneho hevitra ireo rehetra tsy tonga tany”. Efa mariky ny fanehoankevitra ho an’ny mpikarakara fifidianana ny tsy nahatongavany, ary fanehoankevitra koa ho an’ireo mpirotsaka- raha ho hain’izy ireo ny maka lesona avy amin’izany, mazava loatra-

Fohy loatra ny fotoana napetraka hamantarana ny mpirotsaka tsirairay, ka tsy te-hihinana am-bolony ny olona. Naleony lavitra tsy nifidy toy izay hihinan-kena tsy fantatra. Tsy ao anatin’io ireo efa nifikitra sy mifikitra amin’izay efa nandrian’ny fony an-taona maro. Tsy dia naharesy lahatra ny olona loatra ny hoe handeha hamonjy birao ka hanao vato fotsy, sao hono mantsy, hisy lalàna miova eny am-pandehanana (toy izay hita tato ho ato) ka sanatria ny vato fotsy alefa hanampy izay nànana ny maro an’isa.

Ho an’ny hafa indray dia ny fieritreretany fa hanao ny fomba rehetra ny tompom-pahefana hampandresena ny azy, ary ho azy ireo dia toy ny efa fantatra mialoha ny ho vokatry ny fifidianana, antony tsy nandehanany nandatsa-bato. Fandaniam-potoana fotsiny, hono, izany. Tsy anomezan-tsiny azy ireny izany, raha ny hita tamin’izay fomba fanao teto amin’ny firenena hatrizay tokoa.

ANDRO ZOMA

Na dia nambara tamin’ny didim-panjakana aza fa andro tsy fiasàna fa andraisana karama ny Zoma 31/07/2015, nanaovana iny fifidianana iny, dia marobe ireo mpiasa amin’ny Zones Franches, Sinoa, sns… no NOTERENA HIASA. Very zo, araka izany, ireny Malagasy toa ahy sy ianao ireny. Tiako ho fantatra ny andraikitra horaisin’ny fitondràna foibe manoloana izany (ataovy fantatry ny rehetra izay fepetra raisinareo, ampahafantatro amin’ny haino aman-jery rehetra mihitsy), satria tsy voalohany izao no nisy fanimbazimbàna sy faniratsiràna didim-panjakana tahaka izany nataon’ireo vahiny miseho azy ho mifehy ny toekarena eto Madagasikara ireo.

OLAN’NY LISITRA

DSC_0269Ny 15 Aprily 2015 no farany nandalo hatao fanintsiana ilay lisi-pifidianana. Ary herinandro nialohan’ny fifidianana indray ny ankamaroany vao voaray teny amin’ny fokontany samihafa. Nisy aza andro vitsy mihitsy. Araka izany dia sarotra ho an’izay tsy tao anaty lisitra ny hahita hoe voaverina soa aman-tsara tao anaty lisitra ny anarany izay efa nitondràny fanitsana tamin’io Aprily io.
Nisy dia nisy tokoa ny nanao fanitsiana, saingy rehefa tonga ny androm-pifidianana, dia nitonantonana teny amin’ny birao fotsiny niaraka tamin’ity karapanondro sy kara-pifidianana teny an-tànany, fa hay voaendaka tao anaty lisitra indray ny anarany. Ary ny nahagaga ny sasany aza dia ny fianakaviany efa maty sy tsy tao anaty lisitra intsony tamin’ny 2013 no mbola nisoratra tao indray. Tsy lazaina intsony ireo ‘maro an-davaka’ nefa zara raha nisy iray na roa tafiditra tanaty lisitra. Ny an’ny hafa indray, rangahy vadiny efa maty am-bolana marobe no ao anaty lisitra fa i ramatoa mbola velona mirijarja soa aman-tsara, very zo.
Asa na mba noheverin’ireo nisahana iny lisitra iny ny fahasahiranan’ny olona nàka fahazoan-dàlana hanamarina ny anarany tany amin’ny fokontany – ho an’izay afaka nanao izany – sy ny tsy fahazotoan’ny olona hivezivezy lava handany fotoana hanamarina fanindroa, fanintelo sns… ny lisitra, izay raha ny tena marina dia tokony ho efa asa tsy azon’ny fokontany ialàna no sady tsy tokony hisy diso rahateo.
Teto anefa dia tsy an’ny fokontany ny hadisoana satria tsy olony no nanao ny fanisàna sy ny fanaovana ilay lisitra hatramin’ny farany. Olon’ny CENI-T no nanatateraka izany, ary dia betsaka tokoa no very zo. Na ny seketeran’ny fokontaninay aza, tao anaty lisitra tamin’ny voalohany, fa nony tonga ny fifidianana, tsy tao intsony ny anarany. Nihanahana fotsiny teo ambony dabilio ilay ramatoa, izay sady tokony ho mpifidy manana zo, no mpiandraikitra ny fanamarinana ny anaran’ireo olom-pirenena tonga hifidy nilahatra teo anoloany.
Fampielezampeo iray no nandrenesako ity (tsy tsaroako intsony hoe iza, fa raha misy afaka manamarina dia isaorana indrindra): Rehefa ampitahaina ny tomban’isan’ny mpifidy faran’ny volana oktobra 2013, tomban’isa azo avy tamin’ny projection-n’ny isan’ny mponina Instat -…, araka ny tomban’isa nomen’ny Ceni Madagascar, dia hita fa misy mpifidy tombanana hoe eo amin’ny 1 233 510 eo ho eo tsy tafiditra ao anaty lisi-pifidianana (tiako raha misy afaka manamarina ny vainm-potoana lazaina sy ny tarehimarika ao anatin’io zava-boasoratra io). Mampalahelo.

TSY MATOKY :

Mariky ny tsy hafalian'ireo nahazo kara-pifidianana saingy tsy hita tao anaty lisitra tamin'ny ora farany

Mariky ny tsy hafalian’ireo nahazo kara-pifidianana saingy tsy hita tao anaty lisitra tamin’ny ora farany

Tsy omen’ny olona fitokisana loatra intsony ny voka-pifidianana avoakan’ny andrim-panjakana natao hisahana izany. Raha vao resaka fifidianana mihitsy no resahana. Leo ampiesonina amin’ny resaka fampisehoana sy fizaràna zavatra izy, nefa rehefa mandeha ny taona mifandimby, tsy mahita fampanantenana tanteraka antsakany sy an-davany. Nilaza ny hahavita betsaka sy tsara kokoa noho ny teo aloha, nefa aotra no vokatra hita nony tonga eo amin’ny toerana. Sanatria toy ilay ‘mamo nanome toky’, ka nony nisava ny hamamoana, dia toy ny tsy niteny na inona na inona ilay nitokiana. Angamba ve efa manomboka mifoha ny mponina eto Antananarivo? Mety ho diso izay fihevitro izay, satria matoa mbola manao ireny fomba ireny ireo mpifaninana tamin’ity fifidianana Ben’ny Tanàna ity, dia fantatr’izy ireo fa mety mbola hisy hirika hampandaitra azy io. Diso anefa ny kajy ho an’ny sasany.
Any andro, any taona, rehefa tena mifoha tokoa, ka tena tonga saina amin’ny atao hoe politika sy afaka mamakafaka lalina ny vahoaka – tsy Antananarivo ihany, fa Madagasikara manontolo –  dia izay vao hisy fiovàna azo andrandraina ho antsika rehetra.

Vahaolana azo raisina angamba : terena ny olona handatsa-bato amin’ny manaraka. Apetraka ny sazy (ara-pitantanana) ho an’ireo izay tsy afaka manamarina ny antony tsy nandehanany nandatsa-bato (miainga eny amin’ny fkt no ampiharana an’izay) satria toa lasa heverin’ny olona ho zavatra tsy dia misy lanjany ity resa-pifidianana ity.
Rehefa jerena amin’ny ankapobeny ireo birao vitsy mba noteteziko tamin’iny andro iny, dia zara raha nahatratra ny 30% ireo olona tonga nanatanteraka ny adidiny isaky ny biraom-pifidianana (Ankadifotsy I- Ankadifotsy II- Behoririka – Andravoahangy I).

VOKA-PIFIDIANANA

DSC_0334Raha tsy misy ‘miracle’ sy zavatra hafa tsy takatry ny saina, dia tsy hiova intsny ny voka-pifidianana ho an’Antananarivo RV. Lany ary tolorana arahaba ny mpirotsaka Lalao RAVALOMANANA.
Tsy aritro anefa ny tsy hiteny ity ahiahiko ity: toa tandindon’ny tantara tamin’ny 1991-1996 nanjo ny AREMA ity fifidianana Ben’ny Tanàna, 31 Jolay 2015, ity. Tamin’izany fotoana rehefa nahilika RATSIRAKA, ka nomena ny hafa ny fitondràna ny firenena, dia nomena vintana fanindroany hanitsiany ny diany izy. Efa fomban’Antananarivo foana koa moa ity mikisaka manakaiky izay henjehina ity. Saingy haintsika ny tohin’ny tantara, fa taona vitsy taty aoriana, naloan’ny vahoaka indray ingahy RATSIRAKA. Ny tiako hahatongavana dia hoe: nisy fotoana nitondra fanjakana ny fianakaviana RAVALOMANANA, nisy ny nety, ary nisy ny tsy nety. Matetika dia ny tsy nety no mibahana indrindra amin’ny fisainana sy fijerin’ny olona ka mahatonga ny fanonganana sns… Fa izay nety dia voasarona àny. Fiainana iainantsika isanandro izany, ary iarahan’ny rehetra mahalala. Amiko dia lany noho ny ‘anarana’ sy ny ‘antoko’ nisalorany izy. Tsy misy maharatsy izany. Saingy raha sanatria ka mibolilalila fitondra eo izy, dia hisy fiantraikany ho an’i Marc RAVALOMANANA amin’ny 2018 izany. Mila mandray lesona avy amin’ny valim-pifidianana rehetra ho voaray manerana an’i Madagasikara araka izany. Tsy ho azy irery anefa io mila maka lesona io, fa hatramin’ny HVM izay noverezin’ny hafa lavitra mihitsy tamin’ny ankapobeny – na dia nisy aza toerana sasany nandreseny –

FIARAHA_MIASA

Katsaho izay ho fiaraha-miasa matotra, na io miaraka amin’ny mpitondra foibe, na ireo izay tsy mitovy hevitra nifaninana tamin’ny tena, ka tsy ho fialantsiny aroso ho an’ny vahoaka indray ny hoe ‘gafy ataon’ny fitondrana, fingampingana nataon’ny mpanohitra’ no tsy nahatanterahana ny tetikasa hanatsarana an’Iarivo. Izaho manokana mantsy aloha, talohan’ny fifidianana teo , dia tsy mbola nandre amin’ny antsipirihany izay tetikasan’ilay mpirotsaka lany ho Ben’ny Tanàna.
Hatrany am-boalohany dia zavatra efa notakiako tamin’ireo mpirotsaka ny hoe ‘iza no sahy hilaza fa hanàla ny mpivarotra amoron-dàlana (enta-madinika sy fiara) sy hanadio ny tanàna amin’ity resaka fako ity…Santionany ihany tamin’izay zavatra notakiako ireo. Ity resaka fako ity, mety ho mora ihany ny hamaha ny olana, fa ilay fanesorana ny mpivarotra amoron-dàlana no tena mba ho arahako akaiky ny fanatanterahana azy, satria dia sady manimba endrika ny tanàna no manelingelina ny mpiaramonina, amin’ny faritra rehetra misy azy ireny. Tsy hafa amin’izay koa ny resaka fiantsonan’ny fiara.
Hiaraka hiasa izany izao na ny lohalaharana na ny mpifaninana taminy. Aoka ny mpandresy tsy hihanjona ka hanambòny tena sy hilanja loha fa hoe azy izao ny tanàna, ka tsy mila mandray ny hevitry ny hafa, ary aoka koa ny resy mba hahay ‘hipetraka’ ary haneho fahavononana hiaraka hanatsara ny fiainam-bahoaka ao anaty hitsim-po madio. Avelao any izay fifanaratsiana teny an-kianjan’ady teny, fa ady hafa izao no mila iarahanareo roa tonta miatrika. Ny iray hitoetra ho ray aman-dreny lehibe, ny ankilany haka ny toeran’ny zanaka hendry, ka tsy hanara-poana koa anefa, no sady koa tsy hanao bontolo amin’ny fomba fanitsiana tokony hatao. Ny kiana dia kiana tokony ho fanatsaràna, ary ny kianina tokony hahay mijery sy mandray izay kiana hita fa mety sy mitombina. Tsy hitondra antsika ho aiza ny fifanolanana sy fifanenjehana lava eto. Ary aoka tsy hisy ny fitondràna mitanila araka izay ho hitantsika sy hohenoina etsy ambany. Ampitovio ny fitondra ireo boriborintany rehetra, na nahazoana vato betsaka, na tsia, satria ho azy ireny no nahalany anao, fa tsy ho an’olom-bitsy nifidy anao ihany. Sao dia ho sary hafa no ho hitan’ny vahoaka rehefa amperinasa ianareo: sanatria tsy hisento ny vahoaka hoe ‘hay toerana fotsiny no notadiavin’ireto!’. Ampiharo mandrakariva ny mangarahara amin’ny endri-pitantanana rehetra.
Raha ilainareo roa tonta hiaraka ao aza ny mampiasa jadona (iraisana) mba ho entina manarina ny gaboraraka eto amin’ny tanàna, dia ampiharo rehefa hita fa hahasoa ny vahoaka. Katsaho izay fomba hampiraisanareo ny vahoaka nanaraka tao an-damosinareo, fa raha mbola ianareo lohany no matsatso sy variana hifampihantsy lava eo, dia tsy ho gaga isika raha hifampihantsy sy hifanompa lava koa no hataon’ny mponin’Antananarivo. Atsaharo ny fizahozahana sy ny fidedahana ho ‘favori’ na manam-pahaizana. Sy hampandroso antsika izany. Fa ny maha-favori ny andaniny + ny maha-manampahaizana ny ankilany no ento hampandroso.

AHIAHY TSY IHAVANANA

Ahiahin’ny sasany amin’ireo tsy mpomba ny Ben’ny Tanàna vao lany – mbola tsy ofisialy hatreto – ny hoe ‘sao lahy ka rehefa tonga eo amin’ny fitantanana, dia ny hanonitra ny fahavoazana nanjo ny orinasam-pianakaviana no ho hazakazaka voalohany hatao!’ Manantena anefa aho fa ho olon-kendry izany hitantana tanàna izany, ka tsy sanatria hanatanteraka tokoa ny teny nolazainy nandritry ny alin’ny nahafantarany tamin’ny fomba tsy ofisialy fa azony ny fandresena. Ilay mibolisatra kely tahaka ireny mantsy, mety kely tokoa amin’ny hafa, fa zava-dehibe tokoa ho an’ny hafa mandinika akaiky ny raharaha.

FANAMBARANA TAORIAN’NY FANDRESENA

Maro ireo milaza hoe vaovao tsy marina hono ilay fanehoan-kevitra nataon’ny ben’ny tanana vaovao omaly. Averiko eto ilay Declaration an’i Ben’ny Tanana Lalao Ravalomanana, araka izay nilazany azy. » ……………arakakaraky ny pourcentage azoko eny amin’ny arrondissement no hanaovako ny asa……………….. »

by Noaheninkaja Vonin’Aina Herimonina Rakotomanantsoa on samedi 1 août 2015 – Facebook

AN’IZA NY TSINY

Ny lisitra ary ve izany no homena tsiny, sa ny safidy tsy handeha hifidy ka nahatonga ny taham-pandraisana anjara ho ambany be ? Betsaka no nanakiana mivantana sy tsy niolankolaka ny CENI-T tamin’ireo tsy fahatomombanana maro tsikaritra nandritra iny androm-pifidianana iny.
Ny fokontany no tokony nampiandraiketina ny fanisàna sy fandrafetana ny lisi-pifidianana (dingana voalohany), vao miditra aty aoriana ny anjaran’ny CENI-T araka izay tandrify azy rehefa avy natao ny fanamarinana rehetra. Ahoana moa no mba aneken’ny saina ny hoe ‘nahazo kara-pifidianana ianao’ dia nony tonga hifidy dia hoe ‘tsy ato anaty lisitra ny anaranao Madama’
Tsiny hafa koa ny tsy fisian’ny vata fandraisampeo tany anaty birao sasany, ka tsy nahenoan’izy ireo ny toromarika. Noho izany dia isan’ny fanapahana iray niteraka olana be ny fampitàna avy amin’ny CENI-T izay miovaova eny am-panidinana eny, toy ny hoe azo ampidirina atao ‘AJOUT’ ny anaran’ny tsy ao anaty lisitra (ary dia nisy nanatanteraka tokoa), nefa aty aoriana indray dia nofoanana. Dia ahoana? Maty ve izany ilay lisitra sy ny birao nisian’izay? Toa kilalaon-jaza izy ity an!

HO AN’NY TSIRAIRAY

Aza adino fa ny Ben’ny Tanàna dia Ben’ny Tanàna ihany. Manana izay programany izy, fa ianao vahoaka tsy mandady harona io, raiso koa ny anjara tandrify anao. Marina fa tsy hampiditra vola any am-paosinao ny olona lany eo, fa ny hàka aza no hataony (tsy fanenjehana io fa sao any indray no haneho hevitra ny fanatika an). Ilainy ianao handoa ara-dalàna ny hetra mba hanatanterahana ny asa, dia aloavy raha fantatrao fa izay no izy. Misy foto-drafitrasa efa mipetraka eny rehetra eny, tsarovy fa io hetra lazaiko io no nanaovana azy ireny. Izany hoe vola tany ampaosinao ihany. Tompony ianao araka izany, ka fadio manomboka izao ny toetsaina tia manimba izay mba tsara vitan’ny teo aloha. Ny mampitombo izany amin’ny alàlan’ny tsara avy amin’ny tsirairay no ilofosy. Iza no hizaka ny fahavoazana aterany? Isika tsirairay ihany. Indrindra fa ny taranaka ho avy

HADALANA HITA SY RE

Re avy any Ambohimanga –Fokontany Soavinimerina fa nisy kandidà mandeha amin’ny anaran’ny tenany nitondra olona tsy anaty lisitra mba hifidy, saiky hanararaotra ilay hoe afaka manao ‘Ajout’ voalaza tery ambony

VAZIVAZY SISA

Rehefa tsy tao anaty lisitra ny olona sasany dia naleony sisa nanara-maso ny zava-nitranga,  no sady nivazivazy ihany hoe: aleo miandriandry kely fa sao mba tafiditra anaty 2ème liste après délibération e!
Hoy indray ny sasany nanao vava tsy ambina hoe: Dia vitao ao ny anareo fa na ho inona na ho inona koa anie, tsangan’olona ny anareo no fidiana fa tsy tsangan’asa e

FEHINY

Raha 30% toy io hitako io no tena taham-pahavitrihana ho avoakan’ny CENI-T tamin’iny fifidianana iny, aoka tsy hihevitra ho lanim-bahoaka izay lany. Fa fotsiny lanin’ny maro an’isa tonga nifidy. Misy maha-samihafa azy izany satria ny ‘mpibodo fifidianana’ no betsaka tsy nandeha nifidy, ary efa manana ny mpifidy raiki-po aminy tsy miova ny TIM, izay mazava loatra fa tsy hamela irery ny mpirotsaka tohanany.
Tokony hahatsapa ny CENI-T fa kitoatoa sy tsy tombombana iny fifidianana iny.
Ho anareo HVM: afaka hakànareo lesona ny zavatra niseho rehetra sy ny vokatra nanerana ny Nosy. Manana notoriété ve sa tsia ? sns… Ohatra fotsiny ny tao Sabotsy Namehana sy SAMBAVA
Ny MAPAR, mety hihevitra ianareo fa duel entre TIM sy MAPAR no tena niseho, tsy olana izany, ary toa marina,  saingy raha mbola te-haka ny fon’ny olona, ovay ny famindra.
Ho anareo tsy tao anaty lisitra teo. Aza adino ny manamarina akaiky ny momba anareo any amin’ny fokontany manomboka izao, fa tsy rehefa tonga indray ny amin’ny manaraka vao hikamenona eto isika mianakavy
Ho anareo zatra tambatambazana amin’ny fety sy vola tsy mahavita firy andro akory, mandiniha amin’ny manaraka, fa ny vola tsy hangidy rahoviana.

DSC_0331Fanehoankevitra mifandraika amin’ny lahatsoratra: ato ny an’ny WYLD sy ny Liberty32

Fampanginana ny #WakeUpMadagascar – Fanampenam-bava Ny Serasera

Ny rehetra no nahamarika fa hatramin’ny omaly efa alim-be (05 Desambra 2014) dia faran’izay nanahirana tokoa  ny niditra tamin’ny tontolon’ny serasera (ny #TELMA #Moov aloha no tsikaritro, fa tsy haiko ny tambajotra hafa). Ny alina tokoa mantsy no mba afaka manokana fotoana betsaka kokoa hanarahana izay mitranga sy hifaneraserana ny ankamaroan’ny vahoaka.

Rehefa nifoha io maraina io indray dia izao no zavatra tsikaritra: afaka miditra amin’ny tontolon’ny aterineto ianao, saingy nobahanana ny fidiranao amin’ny #Facebook (tsy tapaka tanteraka fa nohasarotina). Marihako mihitsy hoe ny fidirana amin’io sehatra iray io no nobahanana (niniana amiko fa tsy hoe antony ara-teknika) satria izay tambajotra hafa rehetra fampiasako isanandro (mavesatra lavitra noho ny FB aza) dia azo nidirana vetivety daholo.

Tahotra:

Efa andro maro ihany koa no niarahan’ny rehetra nahafantatra ny fisian’ny fanentanana nataon’ny #WakeUpMadagascar ho an’ny olom-pirenena rehetra tsy ankanavaka, mba ho avy hanao tohivakana manodidina ny farihin’ #Anosy haneho ny tsy fahazakàna intsony ny fahatapahan-jiro sy rano #JIRAMA manjo matetika ny vahoaka. Sady ho fanairana ihany koa ny mpitondra momba ny hirifiry zakain’ny vahoaka.

Raha ny lamina tany aloha (izay tsy nisy fanovàna hatreto) dia anio Sabotsy 06 Desambra 2014 amin’ny 10 ora no hanaovana izay tohivakana izay. Kisendrasendra angamba hoy ianao no nifandrifian’ireo rehetra ireo. Tsia kosa anefa hoy aho!

Tsy kisendrasendra ny fibahanana ny fidirana Facebook (FB) nanomboka omaly Zoma, nitohy androany Sabotsy. Hetsika niainga avy tao anaty FB ny Wake Up Madagascar. Tsy vitsy ny olona no nahita ny hafatra (na dia tsy nilaza mivantana ny heviny teo amin’ilay pejy aza). Nifampizaràna rahateo tany anaty vondrona (groupes) isankarazany tany ny fisiana sy ny antom-pisian’ilay hetsika, izay efa nomarihana fa hatao am-pilaminana. Nasain’ny mpikarakara ny hetsika mihitsy aza ny EMMO mba ho tonga eny an-toerana ka hamerina ny olona izay midina anaty arabe, hiverina hiakatra eny ambony trottoir natao ho an’ny mpandeha an-tongotra. Tanjona amin’izany ny tsy hanelingelenana ny fifamoivoizana sy ny hahitàna izay miketrika korontana.  Tsy kisendrasendra, hoy aho, ilay fibahanana satria atahoran’ny mpitondra fanjakana fa sao mbola ho be no hahita ny hafatra ka ho avy hamaly ny antso; atahoran’ny fanjakana fa sao tena ho sahy hatramin’ny farany tokoa hiroso hanatanteraka ny hetsika ireo mpikarakara; atahoran’ny fanjakana fa sao ho vanja handrehitra ny afon’ny lonilonim-bahoaka efa nihotrika ela io.

Lonilony mihotrika:

Efa ela tokoa ny vahoaka no nilaza fa leo, efa ela no niaritra mangina, ary malaza loatra amin’ny fahendrena sy fahaizana miaritra ‘treffle’ amin’izay rehetra mitranga. Hatramin’izay anefa dia nifori-dava tsy niteny, ary samy nahita ireo rehetra nifandimby nitondra ity firenena ity, fa rehefa io vahoaka niaritra ‘trefle’ io no mitroatra, dia efa ratsy izay no fiafaran’ny tantara. Koa io loinilony nihotrika ela tany anaty fiarahamonina io no heveriko (izaho manoratra) ho antony iray nanosika ny Wake Up Madagascar hanaitra ny sain’ny maro. Io lonilony nihotrika ela io no mbola heveriko fa tian’ny mpifehy hampanginina mba tsy hihitatra lavitra fa sao hanapaka ny tongon-tsezany; io lonilony nihotrika ela io no mbola eritreretiko koa ho ao ambadiky ny fibahanana ny FB manjo ny maro nanomboka omaly ka mitohy androany.

Fomba hafa:

Entaniko ianareo rehetra izay afaka manao izany mba hikarokaroka sy hifanontany, hitady fomba hafa hifampizaràna vaovao sy fanentanana, satria misy tokoa izay fomba hafa izay, izay tsy hotononiko eto fa sao dia hosakanany eo koa sanatria. Tsy hoe manentana anao hanatrika ny hetsika androany akory no tanjoko amin’ny fanoroana anao hoe misy fomba hafa, fa fanoroako anao hoe « Zonao ny hahalala vaovao, zonao ny ho afaka hikaroka sy haharay izany vaovao izany », ka ny fanakànana anao toy izay mitranga ankehitriny tsy ho afaka hanatrika na miserasera amin’ny manodidina anao, dia fanimbazimbàna ny zo fototra omen’ny lalam-panorenana anao. Koa raiso fa « Anao ny fitenenana »

Fomba fanao:

Tsy i Madagasikara akory, na ny Wake Up Madagascar, no voalohany nampiasa ny fomba fanaovana tohivakan’olombelona mba ho fanehoana AM-PILAMINANA ny tsy fahafaliana, na ho fanairana. Firenena maro maneran-tany no efa nanao izany, vahoaka maro sesehena no efa nampihatra izany, ary isan’ny vahoaka iharan’ny tsy fetezan-javatra ihany koa na ny mpitandro filaminana aza, ka dia namela ireny hetsika ireny hizotra am-pilaminana. Tsy voatery hanao herisetra akory vao ho fantatra fa hoe NIHAINO NY VAHOAKANY NY MPIFEHY.

Avylavitra (http://mg.globalvoicesonline.org)

 

FANGATAHANA OFISIALY

Atao amin’atoa Rajaonarimampianina Hery, ny Governemanta Kolo Roger, ny mpikamban’ny Antenimiera (na inona io na inona)

Izaho, RADIFERA RANAIVOSON Maminirina, mpiasa madinika, tera-katsembohana sy izay rehetra mety ho latsaka,
mba hahafahany mandoa ny hetra asain’ny fanjakana aloany (trano, tany, karama),
mba hahafahany mandia sy miriaria amin’io arabe andehanan’ny maro io,
mba hahafahan’ny ankohonany mihinan-kanina ho velona,
mba hahafahany mampiana-janaka sy mividy ny fitafiany,
mba hahafahany mandoa izao karazan-ketra madinidinika alaina an-kolaka amin’ny vahoaka rehetra izao handoavana ny karamanareo isan’ambaratonga

Dia:

mangataka anao Filoa, Praiminisitra, mpikamban’ny Antenimiera (na ambony io na ambany),

Mba:

hanova ny anarana fiantso ireo mpikambana amin’ilay Antenimiera etsy akaikin’ny vala fitehirizana biby Tsimbazaza, ho Mpitsetsitra Vahoaka, ary ny toeram-piasany ho Antenimieran’ny Mpitsetsitra Vahoaka, hifanaraka amin’izany.

Ataoko Atoa Filou sy ianareo rehetra voakasik’izany, fa tsapanareo tsara ny antony anoratako ireo rehetra ireo, ary anantenako valiny mahafa-po avy aminareo tsirairay avy. Inoako fa rehefa voaova ireo zavatra angatahako ireo dia tsy himenomenona intsony izahay vahoaka raha misy fitakiana hataon’ireo Mpitsetsitra Vahoaka ataony aminareo mpitondra ny tany sy ny firenena mba hampitomboana ny tombontsoany manokana fa tsy ny an’ny vahoaka mitapy nifidy azy, sy mba tsy handoavany hetra toy ny vahoaka adala nametraka azy ho eo amin’ny toerany. Hangina ihany koa izahay raha toa koa ka tonga ianareo hanampina ny vavan’izy rehetra mba tsy hiongananareo, satria efa mba hahay mionona izahay fa na ny anarany aza efa novàna amin’iry nangatahako ery ambony.

Raiso Atoa Filoa sy ianareo Mpitsetsitra isany ny hany haja kely sisa atolotro anareo (mandra-panaisotro azy tanteraka)

RADIFERA RANAIVOSON Maminirina

Que de nominations? – Conseil des Ministres – Mercredi 4 juin 2014

PRESIDENCE DE LA REPUBLIQUE
—————————-

COMMUNIQUE DE PRESSE

Conseil des Ministres – Mercredi 4 juin 2014
Palais d’Etat d’Iavoloha

 

Un Conseil des Ministres s’est tenu ce mercredi 4 juin 2014 à partir de 15h au Palais d’Etat d’Iavoloha.
I.- COMMUNICATIONS
MINISTERE DU COMMERCE ET DE LA CONSOMMATION
– Communication verbale relative à la Commercialisation de l’ « aspartame et du cyclamate ».
Dans l’attente de la confirmation des recherches effectuées par les pays développés, et à titre de précaution, l’Administration chargée du Commerce et de la Consommation s’en remet à la décision du Conseil des Ministres sur les propositions ci-après:
interdire la mise en vente libre au public de ces produits sur les marchés locaux;
suspendre la vente libre au public de ces produits dans les circuits de commercialisation en attendant l’affectation des stocks encore disponibles aux utilisateurs industriels.

III- NOMINATIONS AUX HAUTS EMPLOIS DE L’ETAT
PRESIDENCE DE LA REPUBLIQUE
– Décret portant nomination de M. RAZAFIMANANTSOA Heritiana Joel, Secrétaire Général Adjoint de la Présidence de la République.
– Décret portant nomination de M. ANDRIAMIFIDY Jean Louis, Directeur Général du Bureau Indépendant Anti-Corruption (BIANCO).
MINISTERE D’ETAT CHARGE DES INFRASTRUCTURES, DE L’EQUIPEMENT ET DE L’AMENAGEMENT DU TERRITOIRE
– Décret abrogeant les dispositions du décret n°2013-723 du 18 septembre 2013 portant nomination du Secrétaire Général auprès de la Vice-Primature en charge du Développement et de l’Aménagement du Territoire.
– Décret abrogeant les dispositions des décrets portant nomination des Directeurs Généraux auprès de la Vice-Primature en charge du Développement et de l’Aménagement du Territoire.
– Décret abrogeant les dispositions des décrets portant nomination des Directeurs auprès de la Vice-Primature en charge du Développement et de l’Aménagement du Territoire.
– Décret portant nomination de M. RASOLOMAMPIONONA Hasimpirenena, Directeur Général des Services Fonciers auprès du Ministère d’Etat en charge des Infrastructures, de l’Equipement et de l’Aménagement du Territoire.
– Décret portant nomination de M. RANDRIANASOLOARIMINA Tiana, Directeur Général de l’Aménagement du Territoire auprès du Ministère d’Etat en charge des Infrastructures, de l’Equipement et de l’Aménagement du Territoire.
– Décret portant nomination de M. ASSOMANY Christian Andriantiana, Coordonnateur Général des Projets auprès du Ministère d’Etaten charge des Infrastructures, de l’Equipement et de l’Aménagement du Territoire.
– Décret portant nomination de M. RABE Harimanana, Directeur des Villes, de l’Habitat et de la Planification Territoriale (DVHPT) auprès du Ministère d’Etat en charge des Infrastructures, de l’Equipement et de l’Aménagement du Territoire.
– Décret portant nomination de M. RANDRIAMIZAKA Jean Emmanuel, Directeur des Opérations et des Grandes Infrastructures (DOGI) auprès du Ministère d’Etat en charge des Infrastructures, de l’Equipement et de l’Aménagement du Territoire.
– Décret portant nomination de M. RANAIVOSON Tahiriniaina Andriamiharisoa, Directeur des Etudes, de la Législation et du Contentieux (DELC) auprès du Ministère d’Etat en charge des Infrastructures, de l’Equipement et de l’Aménagement du Territoire.
– Décret portant nomination de Mme. RASENDRASOA Hanitra Harilala, Directeur des Domaines et de la Propriété Foncière (DDPF) auprès du Ministère d’Etat en charge des Infrastructures, de l’Equipement et de l’Aménagement du Territoire.
– Décret portant nomination de M. ANDRIANIRINA Ratsialonana Rivo, Directeur de l’Observatoire du Foncier (DOF) auprès du Ministère d’Etat en charge des Infrastructures, de l’Equipement et de l’Aménagement du Territoire.
– Décret portant nomination de M. ANDRIAMITANTSOA Tolojanahary, Directeur de l’Observatoire de l’Aménagement du Territoire (DOAT) auprès du Ministère d’Etat en charge des Infrastructures, de l’Equipement et de l’Aménagement du Territoire.
– Décret portant nomination de M. RAHARO Laza Andriamanjato, Directeur d’Appui et de la Gestion Foncière Décentralisée (DAGFD) auprès du Ministère d’Etat en charge des Infrastructures, de l’Equipement et de l’Aménagement du Territoire.
– Décret portant nomination de M. JEAN Antonin, Directeur des Services Topographiques (DST) auprès du Ministère d’Etat en charge des Infrastructures, de l’Equipement et de l’Aménagement du Territoire.
– Décret portant nomination de M. RAZAFIHARISON Andriamanantena, Directeur de la Cellule d’Appui aux Régions auprès du Ministère d’Etat en charge des Infrastructures, de l’Equipement et de l’Aménagement du Territoire.
MINISTERE DE LA DEFENSE NATIONALE
– Décret abrogeant le décret n°2012-579 du 30 mai 2012 et portant nomination du Médecin Général de Brigade RAKOTONIRINA Edmond, Directeur Général des Organismes de Défense.
– Décret abrogeant le décret n°2009-612 du 08 mai 2009 et portant nomination du Général de Brigade RABEHARINDRANTO Samitiana Radona, de Directeur Général de la Planification et des Opérations.
– Décret abrogeant le décret n°2010-0779 du 05 janvier 2008 et portant nomination du Général de Brigade SEE RAKOTOARISON Bruno, Coordonnateur Général des Projets
– Décret abrogeant le décret n°2010-781 du 25 août 2010 et portant nomination du Colonel NIRINA Fructueux, Directeur Administratif et Financier.
– Décret abrogeant le décret n°2009-618 du 08 mai 2009 et portant nomination du
Colonel RAJAONARIVONY Alexandre, Directeur des Ressources Humaines
– Décret abrogeant le décret n°2009-614 du 08 mai 2009 et portant nomination du
Colonel RAZAFIMAHATRATRA Jean Jacques, Directeur des Etudes et de la Planification
– Décret abrogeant le décret n°2010-1014 du 15 décembre 2010 et portant nomination du Colonel MIHA, Directeur des Infrastructures et des Domaines
– Décret abrogeant le décret n°2013-229 du 27 mars 2013 et portant nomination du Capitaine de Vaisseau RANAIVOSEHENO Louis Antoine de Padoue, Directeur de la Défense
– Décret abrogeant le décret n°2008-012 du 05 janvier 2008 et portant nomination du Colonel RANJAKA Jacques Armand, Directeur du Système Informatique et des Télécommunications auprès du Ministère de la Défense Nationale.
– Décret abrogeant le décret n°2009-616 du 08 mai 2009 et portant nomination du
Colonel RALAIVAOMISA Ndrianjakarilala Josephson, Directeur des Combattants Nationalistes.
– Décret abrogeant le décret n°2012-580 du 30 mai 2012 et portant nomination du Médecin Général de Brigade RAKOTOVAO Andrianohasoavimbahoaka Winoc, Directeur Central des Services de Santé Militaire.
– Décret abrogeant le décret n°2010-487 du 16 juin 2010 et portant nomination du
Colonel LAIVAOMANAJA Rémi Appolinaire, Directeur de l’Usine Militaire de Moramanga

– Décret abrogeant le décret 2013-132 du 06 mars 2013 et portant nomination du
Colonel JOELISON Georges, Directeur Responsable du Bureau de l’Ethique et la Déontologie
– Décret abrogeant le décret n°2009-620 du 08 mai 2009 et portant nomination du
Général de Division RAZAFIMANANTSOA Samuel Jean, Premier Adjoint au Chef de l’Etat-Major Général de l’Armée Malagasy
– Décret abrogeant le décret n°2012-785 du 22 août 2012 et portant nomination du
Contre Amiral RAKOTOARISOA Marie Jean Lucien, Deuxième Adjoint au Chef de l’Etat-Major Général de l’Armée Malagasy
– Décret abrogeant le décret n°2009-620 du 08 mai 2009 et portant nomination du
Général de Brigade Aérienne MAZANA Stéphan, Chef d’Etat-Major auprès de l’Etat-Major Général de l’Armée Malagasy.
– Décret abrogeant le décret n°2009-627 du 08 mai 2009 et portant nomination du
Colonel RABESIHANAKA Solofonome, Directeur des Ecoles et de la Formation Militaire.
– Décret abrogeant le décret n°2012-783 du 22 août 2012 et portant nomination du Colonel BIRA Jhonson, Directeur de la Gestion du Personnel de l’Armée Malagasy.
– Décret abrogeant le décret n°2013-230 du 27 mars 2013 et portant nomination du Colonel RABEARIVAZAHA Hery, Directeur Technique des Travaux de Développement.
– Décret abrogeant le décret n°2009-626 du 08 mai 2009 et portant nomination du
Colonel RAKOTONIRINA Dieudonné Bernard, Directeur de Télécommunication et des Systèmes Informatiques auprès de l’Etat Major Général de l’Armée Malagasy.
– Décret abrogeant le décret n° n°2013-227 du 27 mars 2013 portant nomination du Colonel RAJAONATAHINA Milison Henri, Directeur de l’Inspection au sein de l’Etat-Major Général de l’Armée Malagasy
– Décret abrogeant le décret n°2012-788 du 22 août 2012 et portant nomination du Colonel RAHERISOLOFO Mamy, Directeur de l’Ecole d’Etat-Major
– Décret abrogeant le décret n°2009-630 du 08 mai 2009 et portant nomination du
Colonel RAKOTOARIMANANA Théophile Claud, Directeur de l’Intendance de l’Armée.
– Décret abrogeant le décret n°2009-628 du 08 mai 2009 et portant nomination du
Colonel RAKOTONIRINA Théophile Justin, Directeur des Opérations et des Renseignements.
– Décret abrogeant le décret n°2009-029 du 05 janvier 2009 et portant nomination du Colonel RAZANAJAONA Mamy Alison, Directeur de la Logistique et des Domaines de l’Armée.
– Décret abrogeant le décret n°2009-629 du 08 mai 2009 et portant nomination du
Colonel ANDRIAMAHAZOARIVO Alex Patrick, Directeur du Centre de Perfectionnement des Officiers.
– Décret abrogeant le décret n°2009-631 du 08 mai 2009 et portant nomination du
Colonel RALALA Alain Dominique, Directeur des Matériels Techniques de l’Armée.
– Décret abrogeant le décret n°2009-634 du 08 mai 2009 et portant nomination du
Colonel RAZAFINDRAKOTO Lantoarinjaka, Commandant des Forces de Développement
– Décret abrogeant le décret n°2012-787 du 22 août 2012 et portant nomination du
Contre Amiral RAKOTOARISON Herinirina, Commandant des Forces Navales.
– Décret abrogeant le décret n°2013-228 du 27 mars 2013 et portant nomination du Général de Brigade RABETOKOTANY Jean Andrianaivosoa, Commandant des Forces d’Intervention
– Décret abrogeant le décret n°2008-863 du 11 septembre 2008 et portant nomination du Général de Brigade Aérienne JEAN BAPTISTE Aubert, Commandant des Forces Aériennes.
– Décret abrogeant le décret n°2012-878 du 03 octobre 2012 et portant nomination du Général de Brigade RAKOTOSOLOFO Raymond Laurent, Commandant de la Région Militaire Numéro UN.
– Décret abrogeant le décret n°2013-232 du 27 mars 2013 et portant nomination du Général de Brigade RANDRIAMBAHINY Simon, Commandant de la Région Militaire Numéro DEUX.
– Décret abrogeant le décret n°2013 231 du 27 mars 2013 et portant nomination du Colonel GOLO Arthur, Commandant de la Région Militaire Numéro TROIS.
– Décret abrogeant le décret n°2009-653 du 26 mars 2009 et portant nomination du Colonel ETONO Avilaza Robert Bellarmin, Commandant de la Région Militaire Numéro QUATRE.
– Décret abrogeant le décret n°2014-016 du 08 janvier 2014 et portant nomination du Colonel RAKOTONARIVO William, Commandant de la Région Militaire Numéro CINQ
– Décret abrogeant le décret n°2012-879 du 03 octobre 2012 et portant nomination du Général de Brigade RAMAROSAONA Léon Jack, Commandant de la Région Militaire Numéro SEPT.
MINISTERE DE L’INTERIEUR ET DE LA DECENTRALISATION
– Décret abrogeant le décret n°2013-053 du 23 janvier 2013 et portant nomination de
M. RANDRIAMAHENINA Ravoajanirina Théodore Lucien, Directeur Général de l’Administration du Territoire du Ministère de l’Intérieur et de la Décentralisation.
– Décret abrogeant le décret n°2012-357 du 14 mars 2012 et portant nomination de
M. BENAIVO Andrianaly Narcisse, Directeur Général de l’Intérieur du Ministère de l’Intérieur et de la Décentralisation.
– Décret abrogeant le décret n° 2011-815 du 21 décembre 2011 et portant nomination de Mme. SAFIA, Directeur Général des Reformes Administratives du Ministère de l’Intérieur et de la Décentralisation.
– Décret abrogeant le décret n°2011-813 du 21 décembre 2011 et portant nomination de M. TOKELY Justin, Directeur de l’Institut National de la Décentralisation et du Développement Local du Ministère de l’Intérieur et de la Décentralisation.
– Décret abrogeant le décret n°2010-673 du 07 juillet 2010 et portant nomination de
M. RABE Clarence, Directeur de l’Administration du Territoire du Ministère de l’Intérieur et de la Décentralisation.
– Décret abrogeant le décret n°2009-718 du 08 mai 2009 et portant nomination de
M. RAKOTOARISON Mandimby, Directeur de l’Appui à la Prévention et au Maintien de l’Ordre et de la Sécurité Publics du Ministère de l’Intérieur et de la Décentralisation.
– Décret abrogeant les décrets n°2012-358 du 14 mars 2012 et n°2011-810 du 21 décembre 2011 et portant nomination de M. ANDRIAMAMPIANDRA Jean Bruno, Directeur de l’Inspection et de l’Audit de l’Administration du Territoire du Ministère de l’Intérieur et de la Décentralisation.
– Décret abrogeant le décret n°2010-0676 du 07 juillet 2010 et portant nomination de
M. BEZOKINY Iris Jacky, Directeur de l’Immigration et de l’Emigration du Ministère de l’Intérieur et de la Décentralisation.
– Décret abrogeant le décret n°2011-353 du 23 janvier 2013 et portant nomination de
M. ANDRIATSALAMA Albert, Directeur des Ressources Humaines du Ministère de l’Intérieur et de la Décentralisation.
– Décret abrogeant les décrets n°2011-680 du 07 juillet 2011 et n° 2011-805 du 21 décembre 2011 et portant nomination de M. RAMILISON Serge, Directeur des Affaires Financières du Ministère de l’Intérieur et de la Décentralisation.
– Décret abrogeant le décret n°2010-0682 du 07 juillet 2010 et portant nomination de
M. RATSIMANDRESY Briand Hermene Gilde, Directeur des Systèmes d’Information du Ministère de l’Intérieur et de la Décentralisation.
– Décret abrogeant le décret n° 2010-0675 du 07 juillet 2010 et portant nomination de
M. RALEVASON Hary Tiana, Directeur des Libertés Publiques et des Affaires Politiques du Ministère de l’Intérieur et de la Décentralisation.
– Décret abrogeant les décrets n° 2012-871 du 03 octobre 2012 et n° 2011-817 du 21 décembre 2011 et portant nomination de M. RAKOTONIRAINY Louis de Gonzague, Directeur d’Appui aux Collectivités Territoriales et au Développement Local du Ministère de l’Intérieur et de la Décentralisation.

– Décret portant nomination de M. HOUSSEN Ben Abdullah, Directeur des Concours Financiers de l’Etat du Ministère de l’Intérieur et de la Décentralisation.
– Décret abrogeant le décret n°2011-817 du 21 décembre 2011 et portant nomination de M. RAHARIMAMPIONONA, Directeur d’Appui à la Gouvernance Locale du Ministère de l’Intérieur et de la Décentralisation.
– Décret abrogeant le décret n°2011-816 du 21 décembre 2011 et portant nomination de M. MAHAZOASY Roger Mevazara Florent, Directeur de la Coopération Décentralisée du Ministère de l’Intérieur et de la Décentralisation.
– Décret abrogeant le décret n°2014-115 du 26 mars 2014 et portant nomination de
M. ANDRIAMANANTSOA Philibert Hervé, Directeur des Etudes, de la Législation et de la Documentation du Ministère de l’Intérieur et de la Décentralisation.
– Décret abrogeant le décret n°2011-811 du 21 décembre 2011 et portant nomination de M. ANDRIANTAVISON Alain Ramaroson, Directeur de la Programmation et du Suivi-Evaluation du Ministère de l’Intérieur et de la Décentralisation.
– Décret abrogeant les décrets n°2012-520 du 02 mai 2012 et n°2011-808 du 21 décembre 2011 et portant nomination de Mme. HAJAVOLOLONA Ramasiarimanana Emilienne, Directeur de la Formation et du Partenariat du Ministère de l’Intérieur et de la Décentralisation.
– Décret portant nomination de Mme. RANDRIANJAFY Mamy Solange, Directeur de la Réduction des Risques du Bureau National de Gestion des Risques et des Catastrophes auprès du Ministère de l’Intérieur et de la Décentralisation.
– Décret portant nomination de M. ANTILAHY Martial Michel, Directeur du Prépositionnement et de la Gestion des Stocks du Bureau National de Gestion des Risques et des Catastrophes auprès du Ministère de l’Intérieur et de la Décentralisation.
– Décret portant nomination de M. RAZAFIARISON Jean Jugus, Directeur des Réponses aux Urgences du Bureau National de Gestion des Risques et des Catastrophes auprès du Ministère de l’Intérieur et de la Décentralisation.
– Décret portant nomination de M. RANDRIAMANANASIMBOLOLONIRINA Barthélemy D’Albia, Directeur du Centre d’Etude, de Veille, de Réflexion et de l’Orientation (CERVO) au sein du Bureau National des Gestions des Risques et des Catastrophes auprès du Ministère de l’Intérieur et de la Décentralisation.
– Décret abrogeant le décret n°2011-814 du 21 décembre 2011 et portant nomination de Mme. RAFANOMADIO Soamiadana Aimée, Directeur de la Cellule Environnementale du Ministère de l’Intérieur et de la Décentralisation.
– Décret portant nomination de M. RANDRIAMBELOSON Angelo François, Directeur de la Cellule de Communication du Ministère de l’Intérieur et de la Décentralisation.

MINISTERE DE L’ENVIRONNEMENT, DE L’ECOLOGIE ET DES FORETS
– Décret portant nomination de M. RAZAFIANDRIAMBELO Njato Harinony, Coordonnateur Général des Organismes Rattachés au Ministère de l’Environnement, de l’Ecologie et des Forêts.
– Décret abrogeant le décret n°2012-012 du 04 janvier 2012 et portant nomination de
M. RABEATOANDRO Marcellin, Secrétaire Général au Ministère de l’Environnement, de l’Ecologie et des Forêts.
– Décret abrogeant le décret n°2012-077 du 18 janvier 2012 et portant nomination de
M. ANDRIAMANANORO Fidy José, Directeur Général des Forêts au Ministère de l’Environnement, de l’Ecologie et des Forêts.
– Décret abrogeant le décret n°2014-153 du 26 mars 2014 et portant nomination de
M. ANDRIAMANANA Dafison José, Directeur du Contrôle Forestier au Ministère de l’Environnement, de l’Ecologie et des Forêts.
– Décret abrogeant le décret n°2012-083 du 18 janvier 2012 et portant nomination de M.RABENASOLO Eric, Directeur de la Valorisation des Ressources Forestières au Ministère de l’Environnement, de l’Ecologie et des Forêts.
– Décret abrogeant le décret n°2012-082 du 18 janvier 2012 et portant nomination de Mme.VIA Sabine Marie Dorothée, Directeur Régional de l’Environnement, de l’Ecologie et des Forêts DIANA du Ministère de l’Environnement, de l’Ecologie et des Forêts.
– Décret abrogeant le décret n°2008-265 du 21 avril 2008 et portant nomination de M.RATODISON Francis, Directeur Régional de l’Environnement, de l’Ecologie et des Forêts ANALANJIROFO du Ministère de l’Environnement, de l’Ecologie et des Forêts.
– Décret portant nomination de M.HUGHUES Azihar Saïd, Directeur Régional de l’Environnement, de l’Ecologie et des Forêts SAVA du Ministère de l’Environnement, de l’Ecologie et des Forêts.
MINISTERE DES POSTES, DES TELECOMMUNICATIONS ET DES NOUVELES TECHNOLOGIES
– Décret abrogeant le décret n°2013-043 du 23 janvier 2013 portant nomination du Directeur des Télécommunications du Ministère des Postes, Télécommunications et des Nouvelles Technologies.
– Décret abrogeant le décret n°2013-042 du 23 janvier 2013 portant nomination de
Mme. RAZAFITSARA Alisoa, Directeur des Systèmes d’Information du Ministère des Postes, Télécommunications et des Nouvelles Technologies.
– Décret abrogeant le décret n°2003-483 du 16 avril 2003 et portant nomination de
M. RAKOTONDRABE, Directeur des Ressources Humaines et de la Formation du Ministère des Postes, Télécommunications et des Nouvelles Technologies.

– Décret abrogeant le décret n°2013-041 du 23 janvier 2013 et portant nomination de
M. RAKOTOVAHINY Liva Jean Luc, Directeur Administratif et Financier du Ministère des Postes, Télécommunications et des Nouvelles Technologies.
– Décret abrogeant le décret n°2009-579 du 08 mai 2009 et portant nomination de
M. RAVELOHARISON Herimihaja, Coordonnateur National chargé des Appuis à la vulgarisation des Projet TIC auprès du Ministère des Postes, Télécommunications et des Nouvelles Technologies.
MINISTERE DE LA POPULATION, DE LA PROTECTION SOCIALE ET DE LA PROMOTION DE LA FEMME
– Décret portant nomination de Mme. RAMAHATAFANDRY Onintsoa, Directeur du Partenariat et de la Promotion de la Société Civile auprès du Ministère de la Population, de la Protection sociale et de la Promotion de la Femme.

MINISTERE DE L’ARTISANAT, DE LA CULTURE ET DU PATRIMOINE
– Décret abrogeant n°2002-1435 du 23 Octobre 2002 et portant nomination de
M. RANJARIVO Andriamiharimanana Haja, Directeur de l’Office Malagasy du Droit d’Auteur (OMDA) auprès du Ministère de l’Artisanat, de la Culture et du Patrimoine.
– Décret abrogeant le décret n°2005-318 du 25 Mai 2005 et portant nomination de
Mme. RAMILISON RASOAMANARIVO Victoire, Coordonnatrice Nationale du Centre Malgache pour le Développement de la Lecture et de l’Animation Culturelle (Ivo-Kolo CEMDELAC) auprès du Ministère de l’Artisanat, de la Culture et du Patrimoine.
– Décret abrogeant le décret n°2012-667 du 28 Juin 2012 et portant nomination de
M. RAKOTO-ANDRIAMBALO Jalal Benjamin, Directeur Général du Centre National de l’Artisanat Malagasy (CENAM).
– Décret abrogeant le décret n°2010-428/MCP du 02 Août 2012, n° 2013-235 du 27 Mars 2013 et n°2011-513 du 7 septembre 2011 et portant nomination de M. RAKOTOARISOA Gérard, Directeur des Affaires Financières auprès du Ministère de l’Artisanat, de la Culture et du Patrimoine.
– Décret abrogeant le décret n°2012-574 du 31 Mai 2012 et portant nomination de
Mme. HERITIANA Marie Olive, Directeur Général de l’Office National des Arts et de la Culture auprès Ministère de l’Artisanat, de la Culture et du Patrimoine.
– Décret abrogeant le décret n°2010-913 du 27 Octobre 2010 et portant nomination de Mme. RAZAFINDRAMBOA Marie Hortense, Conservateur de l’Office du Site Culturel d’Ambohimanga Rova (OSCAR) auprès du Ministère de l’Artisanat, de la Culture et du Patrimoine.
L’ordre du jour ayant été épuisé, la séance a été levée à 18h.

La Cellule Communication.